Kielkanalen (Nord-Ostsee kanal)

Det var ett lugnt hav som mötte oss över Kielbukten. Vi trodde vi såg en säl, men det var en fender som låg och flöt. Den bärgade vi, resans andra man-över-bord-övning. En extra fender tackar vi för! Men tumlare såg vi i alla fall. Under överfarten återupptog vi skola ombord, men i Kiels inlopp blev det för mycket fartygstrafik att titta på. Lotsbåtarna till fyr- och lotsstationen i Kiels inlopp gick i skytteltrafik och barnen sprang utmed mantågen för att titta på alla båtarna.



 Kielinloppets fyr- och lotsstation

Skola ombord

I Straande, norr om Kiel, fann vi till slut en plats i hamnen efter att ha fyllt upp diesel på sjömacken. Det var en fin hamn och barnen gick på strand- och bryggtur för att spana på undervattensvärlden. Följande morgon styrde vi i regn ner mot Holtenaus slussar för att slussa in i Nord-Ostsee kanal (Kielkanalen).  Efter upprop på VHF kanal 12 fick vi en slusstid efter någon timmes väntan tillsammans med två turistbåtar, ett av tyska flottans fartyg och fem andra fritidsbåtar. Vi förtöjde med spring på de låga flytbryggorna, men båten rörde sig knappt. Anette klättrade upp för stegen och trapporna till kontrolltornet och betalade de 18 euro, som kanalfärden kostar. Väl ute ur slussen puttrade vi motor mot Rendsburg. Där såg vi flera svenska båtar i hamnen och några trevliga värmlänningar tog emot våra tampar när vi la till. Det var en eskadersegling från Karlstad, på väg till Amsterdam. De kallade sig skämtsamt för "Antikrundan". Vi svarade att i så fall är väl vi "Bolibompagänget".

 Rendsburg var en fin liten stad och det blev två vändor in till Altstadt för Kristin och Rickard ville ta en extra tur på kvällen med sina sparkcyklar.

Dag två på kanalen kom vi fram till Brunsbüttel på eftermiddagen och la oss i hamnen precis bakom den nya slussen. Där låg man fint och vi upplevde inte alls kanalljuden som störande. Vi sov gott (trots tutandet) och det var bara intressant att se de stora fartygen passera. En mataffär låg bara 200 meter bort, så vi tog shoppingvagnen på två vändor. Det fanns också fina utsiktstorn vid slussarna, vilka vi besökte under kvällen. Pulsen steg lite när vi tittade ut över Elbe och tänkte på vår kommande resa ut på Nordsjön; hur kommer det att vara därute? På hemvägen gick vi längs Brunsbüttels huvudgata och såg gäng efter gäng smita in på stans restauranger och pubar med sina tyska flaggor. Vi gick hem och fick efter en stunds sökande in Tyskland - Hollandmatchen på vår båt-TV. Den natten somnade vi till biltutornas melodier, när brunsbüttelborna firade sin fotbollsseger.

Nord-Ostsee kanal

Morgonen därpå försökte vi komma över en väderleksprognos, men hamnen satte inte upp någon och där fanns heller inte tillgång till Wi-fi. Vi pratade med våra holländska och tyska båtgrannar. Jo, kanske fanns det en möjlighet att ge sig av under dagen. De pratade om att nordvästvindarna skulle vrida mot sydost, vilket stämde bra med de gribfiler och vädersiter vi kollat på innan vi lämnade Straande. Var det bra väder för att ge sig ut? En svensk kille från Göteborg låg också i hamnen och tänkte gå mot Cuxhaven framåt eftermiddagen, och vi beslutade att slussa ut tillsammans. Klockan tre ropade vi upp slussen och fick snart en vit lampa in i slussen. En timme senare styrde vi ut i Elbes strömma vatten med kurs mot Cuxhaven, eller skulle vi gå vidare?