Öarna i norra Kroatien

På kryss med storen revad

Härligt långbad vid ön Murter

Hårda nystan vid bogpropellern

Vår färd norrut från Sibenik gick upp mot ön Murter, där vi la oss på svaj bland ett trettital andra båtar i en djup och mycket vacker vik och inne på stranden låg en camping. Vattnet var så klart att vi kunde skymta botten trots att ankaret låg på tio meters djup. Vi badade länge och kunde i det varma vattnet passa på att skrubba vattenlinjen. Vi kunde också med cyklop konstatera att propellern fått rejält med havstulpaner och beväxtning på sig. Med bara snorkel och cyklop gick det inget vidare att rengöra denna. Vi tog också en titt på bogpropellern som varit lite klen den sista månaden. Det berodde sannolikt på  att våra batterier snart gjort sitt. När vi dock tog oss en titt på bogpropellern visade det sig att något litet djur byggt hårda koralliknande  nystan vid bogpropellerns hålrum. Det är svårt att tänka sig en mer ogästvänlig boendemiljö. Med diskborste och naglar lyckades vi befria bogpropellern från klumparna och faktiskt piggnade bogpropellern med detta till sig en aning. När vi avsvalkade kom upp på däck igen och lyfte blicken märkte vi att vi hamnat i en nudistvik. Människorna på campingens stränder och de flesta av besättningarna på båtarna omkring oss gick omkring spritt språngande.  

Nästföljande dag styrde vi ut mot Kornatiöarna. De ska vara fantastiskt fina. Halvkala, obebyggda  vikar med ett kristallklart vatten - ett riktigt seglarparadis. Öarna ligger i en nationalpark och för att få vistas där måste man betala några hundra kronor per dygn. Vi sparade alla småöar utanför den stora ön Kornati, som vi istället följde norrut hela dagen och fick en fantastiskt fin seglingsdag med jämna, starka vindar. Under eftermiddagen kom vi upp till nästa stora långsmala ö, Dugi Otok. Halvvägs utmed den hittade vi en fin nattvik vid den mindre grannön Rava. I vår guidebok från 2009, där viken var beskriven som öde med vackra olivträdsodlingar, kunde vi se samma etableringar som på andra håll. Naturupplevelserna har blivit affärsverksamhet. Många av de vikar som 2009 ännu var gratis att svaja i har nu fått fasta bojar och kostar runt 200 kronor/natt att låna. Fördelen är att slitaget på de bottenlevande växterna minskar, nackdelen är att det kostar pengar. Vi mindes med nostalgi hur vikarna på Balerarerna också erbjudit fasta bojar, men att de varit gratis att låna. Vi paddlade med barnen längs viken under kvällen och badade innan middagen, då en man kom med en liten båt för att samla in avgiften. En god service var att han samlade in soporna från de gästande båtarna i viken.

Midsommarmiddag på ön Ist.

 

 

Våra midsommarflickor

Vi fortsatte vår färd norrut med härlig segling till den lilla ön Ist. Där hade befolkningen inte flakmoppar som hemma i skärgården. Istället gick var och varannan omkring med en skottkärra och när färjan kom på kvällen var det ett myller av skottkärror i hamnen som fick bära hem sommargästernas packning. Hemma i Sverige firades midsommar denna kväll. Vi kände lite saknad och ringde hem till syskon och föräldrar. Barnen fick chokladpudding och vi föräldrar tog fram sillburken vi köpt på IKEA i Palma och tog oss en akvavit dagen till ära. Sedan avslutade vi midsommarafton med middag på den lilla restaurangen ovanför hamnen. Ingrid var mycket nöjd över katten som låg vid bordet hela middagen

Broöppning på ön Losinj.

 





Nästa dag då vi seglade mot Losinj blev en tuffare etapp i hård kryss. Men som vanligt framåt kvällen så mojnade vinden. Två gånger om dagen (9.00 och 18.00) öppnas bron över en liten kanal på 6 meters bredd, så att båtar kan ta sig i ost-västlig riktning in till staden Mali Losinj. Vi nådde fram i god tid och fick ligga och glida runt en halvtimme innan bron öppnade Vi styrde sedan upp i en stor svajik vid byn Artatore en sjömil norrut. Där kom vi att bli kvar i två nätter med många bad och utflykter till stranden och pensionatet Ana för en kopp kaffe och någon timmes internetuppkoppling.

 

Fiskmatning

Vi hade tänkt stanna i tre nätter, men väcktes den andra morgonen av ett mäktigt åskväder. Eftersom vi behövde fylla på matförråden bestämde vi oss för att gå in och lägga oss den sista natten i den näraliggande staden. I blixt, dunder och ett varmt skyfall drog vi upp ankaret och förtöjde en kvart senare vid stadsbryggan i Mali Losinj. Kristin, Ingrid och Anette trotsade regnet och var snart tillbaka med rykande färskt bröd och varma croissanter. Björn, som under tiden skulle fixa landström, halkade på den regnhala bryggan och fick resans största blåmärke. Hela förmiddagen regnade det och åskade, men vi satt torra under presenningarna och mumsade konditoribullar, löste korsord och räknade blixtar och blåmärken - och kallt var det inte!

Under eftermiddagen sken solen igen. Nästa wifi- plats blev, för barnens skull, ett glasskafé. Nedräkningen för vår Medelhavsresa hade börjat. Med fjorton dagar kvar var det mycket praktiska frågor att ta hand om - hemtransportens alla delar, alla varvskontakter och därtill transport och boende för familjen - så barnen fick resans största glassar. Mali Losinj var en charmig stad och vi fick en fin kväll. Nästa morgon lämnade vi den kroatiska skärgården och kastade loss för att gå upp till nordligaste Kroatien och kustsegling utmed Istrien.

 

"Klar för avfärd!" Barnen skötte förtamparna.